Här tänker jag skriva litet om handel med råvaror och optioner. Jag vill betona att detta är bara mina egna reflexioner och den som tar intryck av det jag skriver och handlar efter det gör så på egen risk. Informationen här är inte avsedd att vara rekommendationer för konkreta affärer, utan är bara teoretiska resonemang.

ravaror

Varför är inte målningar råvaror? Eftersom var och en är unik. Råvaror är enhetliga och en enskild del tjänar samma syfte som alla andra. Ett gram guld, ett fat olja, en skäppa vete. Det är ingen större skillnad för de flesta om man köper den ena eller den andra tunnan.

Men observera vissa skillnader. På grund av fraktkostnader, skillnader i sammansättning och så vidare, säljs somlig olja till annat pris än det från en annan källa. Texas rå och Nordsjöolja liknar varandra, men de handlas på olika marknader och har olika priser.

Varorna kan handlas på vardera marknaden, eller i form av terminer.

Spotmarknaden är marknader där en vara handlas direkt i utbyte mot kontanter eller något annat gods. Du går till den lokala guldbutiken och köper 3 gram guld. Det är spot(plats)handel. Du ger juveleraren flera hundra kronor i kontanter och han ger dig guld, vanligen i form av ett mynt, ”on the spot’”.

Andra handlare utbyter varor på spotmarknaden i mycket större mängder – tusentals eller miljontals gram guld eller oljefat. Någon gång skall själva varan levereras. Någon gång kommer någon använda varan. Den s a s försvinner en dag.

När det gäller terminer (eller optioner) är det inte godset i sig man handlar med, utan ett avtal om att köpa eller sälja varan till ett visst pris en bestämd tidpunkt i framtiden. Därav det engelska namnet ”futures”.

Mesta råvaruhandeln sker i form av terminer och optioner och det är detta scenario som ger upphov till större delen av en enorm potential av vinst och förlust. Det ger också upphov till alla de intressanta aspekterna av handel, eftersom det i sig innebär förutsägelser om framtiden – därmed osäkerhet och risk.

Råvaruhandel har funnits i århundraden. Men den moderna marknaden uppstod i slutet av 1700-talet då jordbruket moderniserades. Även om takten i handeln och många detaljer i mekanismerna har förändrats, är grunderna är fortfarande desamma.

Veteodling, till exempel, tog flera månader från sådd till skörd och leverans. En jordbrukare kan plantera vete i april och upptäcka i juni att priset som någon är villig att betala för leverans i augusti har sjunkit senaste månaden.

Anta till exempel den 1 maj att vete som skall levereras 1 september säljer för $ 4,00 per skäppa. Den 1 juni har priset fallit till $ 3.80. Jordbrukaren misstänker att priset kommer fortsätta falla. Han har ett kontrakt på sitt vete som skall levereras 1 september för $ 3,80 per skäppa, låst på ett dagspris denna dag på den nuvarande marknaden som helhet. I gengäld accepterar han en rättslig skyldighet att leverera vete senast den 1 september.

Lyckligtvis för jordbrukare och andra, tror andra att priset faktiskt inte kommer minska utan istället öka 1 september till $ 4,20 per skäppa.

Denna typ av förutsägelse är oftast grundad på mycket komplicerad analys av nuvarande förhållanden, såsom den totala arealen under växt, markfuktighetsnivåer, väderprognoserna de kommande månaderna, politiska händelser och dussintals andra variabler.

Ingen vet det framtida priset med säkerhet – därför kallas det spekulation.

Den 1 september levererar så odlaren sitt vete och får $ 3,80 per skäppa. Om priset då visar sig vara $ 4,20 per skäppa gör spekulanten en god vinst. Om priset är säg $ 3,50 per skäppa, har spekulanten förlorat pengar.

Det är råvaruhandel i ett nötskal, eller snarare i en skäppa (skäppa är ett gammalt spannmålsmått som i Sverige kunde ha varierande volymmått).

Jag vill betona att detta är bara mina egna reflexioner och den som tar intryck av det jag skriver och handlar efter det gör så på egen risk. Informationen här är inte avsedd att vara rekommendationer för konkreta affärer, utan är bara teoretiska resonemang.